Ett par tankar om stelbent objektstyrning

Många organisationer har infört objektstyrning för att skapa balans mellan utveckling och förvaltning. Det är en rimlig ambition – men alltför ofta blir resultatet något annat: styrmodellen stelnar i struktur, ansvaret fastnar i mellanrum, och det som skulle skapa tydlighet skapar istället stillestånd - det blir en modell för modellens skull.

Projekten levererar enligt plan, men den eftersträvade effekten uteblir över tid när IT-stöd läggs i förvaltning. Förvaltningen drivs regelmässigt, men saknar nödvändig koppling till verksamhets- och affärsutveckling och inte sällan också till drift och infrastruktur.

Hör du till de personer som sett något eller några av de här utmaningarna? 

Vi har med PRIMO tagit fram ett sätt att se helhet och att bygga en styrning, ett ledarskap och en leverans som kommer att fungera i just din organisation.

Från stelbenthet till en arkitektur som bär förflyttning

PRIMO tar ett annat grepp. Istället för att arbeta utifrån begreppet “objekt” – en ofta vag kombination av system, processer och ansvar – organiserar vi arbetet i leveransområden: konkreta samarbetsytor där människor, förmågor och flöden möts för att åstadkomma verklig förändring i affären och i verksamheten.

Ett leveransområde är inte bara en ny ruta i ett organisationsschema. Det är ett sätt att få olika delar av organisationen att samarbeta. Här kopplas beslut, personal och kunskap ihop för att skapa verkliga förbättringar för alla som berörs – vare sig det är kunder, medborgare eller samhället i stort.

Ett leveransområde hantera nämligen tre perspektiv:

  • det formella – som ger oss strukturen, så här tror vi att arbete flödar genom organisationen, om vi skulle rita det
  • det informella – så här blir någonting gjort i organisationen, den levande dynamiken som uppstår när människor i en organisation interagerar med varandra
  • det individuella – här finns historiken, åsikterna, de personliga värderingarna och drivkrafterna som säger oss vad vi känner, tycker och tänker om organisationen.

Dessa tre perspektiv är naturligtvis inte isolerade från varandra utan påverkar och förstärker varandra kontinuerligt.

När det formella systemet fungerar väl stärker det de informella relationerna, vilket i sin tur påverkar individers engagemang och drivkraft. 

På samma sätt kan starka individuella ledare forma både den informella kulturen och de formella strukturerna. Det är i samspelet mellan dessa perspektiv som verklig förändring och utveckling sker.

Genom att förstå samspelet mellan det formella, informella och individuella perspektivet bygger PRIMO objektstyrning som är både robust och flexibla.
Vi får ett organisationssystem som stödjer och uppmuntrar affär eller verksamhet, förvaltning, utveckling och drift att fungera tillsammans.

Tre skiften som gör skillnad

1. Från objektdefinition till gemensam riktning

Många styrmodeller börjar i struktur: Vad ska objektet omfatta? Vem ska äga det? Vilka roller ska finnas?

PRIMO börjar i en annan ände: Vad är det vi försöker möjliggöra i det här verksamhetsområdet? Vilket tillstånd vill vi uppnå? Vad behöver affären mer av? Vad behöver den mindre av?

Därifrån skapar vi de strukturer som krävs – där ledarskapet bygger på djup förståelse för verksamhet och affär, där styrningen blir en naturlig del av helheten, och där ansvarsmedvetenhet och beslutsvägar stärker alla – inklusive driftens processer – istället för att se sig som en solitär ö.

2. Från silouppdelning till systemförståelse

Objektstyrning tenderar att skapa tydliga boxar, men otydliga mellanrum.

I PRIMO arbetar vi med leveransområden, grannskap och landskap – en arkitektur som gör det möjligt att se beroenden, samordna prioriteringar och omfördela resurser utan att behöva fundera på om man “spräcker modellen”. 

Eftersom arkitekturen är uppsatt efter det organisatoriska system med alla dess formella, informella och individuella riktningar, agendor och krafter, så är konstruktionen robust även när stora förändringar behövs.

Det är här verklig förflyttning sker: när vi förstår hur delar påverkar helhet, och hur systemet självt kan lära och justera i takt med att behoven förändras.

3. Från årsplaner till rytmiskt lärande

PRIMO bygger på naturlig puls och rytm, inte på stela punkter i kalendern. En levande lärprocess kombineras med principstyrt beslutsfattande och tydliga mandat. 

Organisationen inte bara upptäcker avvikelser tidigt – den kan också agera snabbt och målmedvetet för att justera kurs när verksamheten, affären och omvärlden kräver det. 

Resultatet blir en organisation som utvecklas kontinuerligt och som besvara frågan “hur ska vi organisera oss internt för att hantera externa utmaningar”.

Vad får ni med PRIMO?

  • Ett språk som skapar gemensam förståelse mellan verksamhet, förändring och teknik/IT
  • En leveransarkitektur som inte sitter fast i regler och långa processdiagram som är ritade för en linjär värld (organisationer är inte linjära utan komplexa)
  • Ett systemledarskap som möjliggör för de centrala personerna i era leveranser att verkligen axla ledarrollen.
  • Leverans.

PRIMO är inte en ny metod – det är ett nytt sätt att tänka styrning som möjliggörare, inte begränsning. För er som vill komma ur ett styrsystem som blivit sitt eget mål, och i stället bygga en leveransorganisation som hjälper er att förflytta verksamheten med kraft, klarhet och kontinuerligt lärande – här börjar resan.